Under Stockholm Pride 2010 arrangerade RFSL en partiledardebatt. Nu följer RFSL upp debatten med ett panelsamtal. Vad sa partiledarna då, och hur vad har hänt sedan dess?
Leder samtalet gör Anna Hellgren, frilansjournalist som bl.a. skriver för Arena och Arbetaren, och Alex Voronov, politisk redaktör för Eskilstunakuriren. Åsa Petersen, fd ledarskribent på Aftonbladet, Anne Brynolf, frilansande ledarskribent för Dagens Nyheter och Ulrika Westerlund, ordförande för RFSL, deltar i samtalet.
– Hur länge till måste vi vänta innan vi får se en statsminister gå i ett pridetåg? undrar Anna Hellgren.
– Hade det blivit ett regeringsskifte efter valet hade det nog redan hänt, men nu tror jag att vi får vänta, säger Åsa Petersen. Hon tillägger att det är uppenbart att man inte blir statsminister om de här frågorna står en varmt om hjärtat. Det här har också har med klassamhället att göra, påpekar hon. Sexuell identitet kan också skapa klassklyftor, och det har vi inte riktigt förstått än.
– Vi kanske också har svårt att se att vi inte har kommit så långt i de här frågorna i Sverige, tillägger Ulrika Westerlund, och fortsätter: Vi tror ofta att vi har kommit längre än vi faktiskt har. När andra länder inte vill betala för pridetågens säkerhetsarbete tycker vi att det är förfärligt, men samma förslag har ju faktiskt lagts fram här.
På frågan vad som händer med socialdemokraternas sexualpolitik nu när Mona Sahlin inte är kvar, svarar Anne Brynolf att hon är rädd för att det inte kommer hända någonting.
– Det har varit lite den mentaliteten att ”vi låter henne hållas”. Det är ett stort arv efter Mona Sahlin, och jag hoppas verkligen att Håkan Juholt kommer fortsätta driva dessa frågor.
Ulrika Westerlund berättar att när RFSL träffade Håkan Juholt nyligen så var han öppen med att han inte riktigt har koll på hbtq-frågor, men att han är nyfiken och gärna lyssnar på vad RFSL har att säga.
Panelen diskuterar också hur Sverigedemokraternas riksdagspolitik har påverkat samhället i stort.
– Frågorna har ju inte ens kommit upp på bordet, säger Ulrika Westerlund, men menar att det beror på att Kristdemokraterna har tillåtits styra, så att inga förslag på hbt-reformer har kommit fram. Tidigare har det ju lagts partiöverskridande motioner i bl.a. hbt-frågor, men det är nu inte längre tillåtet.
Tvångssteriliseringar, surrogatmödraskap och moderskapspresumtion
Anne Brynolf tror att allianspartierna kommer att avskaffa tvångssteriliseringarna av transpersoner, så att de kan visa på att de har gjort någonting. Samtidigt har Kristdemokraterna bestämt sig för att hålla fast vid steriliseringskravet.
Åsa Petersen påpekar att Kristdemokraterna uppenbarligen har stor makt, eftersom att allianspartierna pratar ihop sig innan omröstningarna. Ett stort antal riksdagsledamöter som har lagt motioner har senare röstat mot sina egna förslag, vilket bevisar detta, förklarar hon.
Vad gäller frågan om surrogatmödraskap, gav partiledarna på fjolårets debatt inga raka svar. Miljöpartiet sade sig vilja ha en utredning i positiv anda, medan Vänsterpartiet gav beskedet att de ville tillåta det, under förutsättningen att det sker på ett sådant sätt att det inte kan kommersialiseras. Vänsterpartiet har senare tagit tillbaka detta, och frågan kommer att tas upp på den kommande partikongressen. Moderaterna gav ett tydligt "nej", med argumentet att kvinnor riskerar att utnyttjas.
Ulrika Westerlund berättar att RFSL är för att surrogatmödraskap ska tillåtas, och att de vill att en utredning ska tillsättas för att undersöka hur det går att organisera ett system med surrogatmödraskap utan att det kommersialiseras.
– Vi tror att det är möjligt att säkerställa att ingen gör det här för att de inte vill.
Åsa Petersen och Anne Brynolf tycker båda att det är en genuint svår fråga, och berättar att de själva inte har bildat sig en uppfattning än. De välkomnar därför en utredning.
En moderskapspresumtionslag – för att skydda barnen och föräldrarna när två kvinnor skaffar barn tillsammans genom privat insemination, eller på annat sätt utanför den svenska sjukvården – diskuterades också.
Om två kvinnor skaffar barn tillsammans på detta sätt, så blir den kvinna som inte burit barnet inte automatiskt juridisk förälder. Om ett barn har tillkommit genom insemination hemma, eller i t.ex. Danmark, inleds först en faderskapsutredning. Den utredningen kan hålla på under lång tid, och medan den pågår är det bara en av mammorna som är juridisk förälder till barnet. Att införa moderskapspresumtion är ett sätt att säkerställa rättigheterna för de barn som har tillkommit på detta sätt.
Ulrika Westerlund berättar att det kom en utredning 2007 som föreslog att den här frågan skulle gå igenom, men sedan har det inte hänt så mycket.
– Även på justitiedepartementet finns det en viss förvirring om vad det här innebär, och vilka problem det kan leda till. De kontaktade nyligen RFSL för att fråga oss om hur vi tänkte kring detta.
Det kan tyckas märkligt att den här frågan är så osynlig i debatten. Åsa Petersen menar att det beror på att det är en fråga som bara berör och drabbar kvinnorna:
– Jag kan också bekräfta att rörelsen själv måste se till att frågan kommer upp på bordet för att den ska komma framåt. När vi inför utredningen ringde runt till partierna och frågade vad de hade för ställning i den här frågan, hade ingen av partierna tagit ställning. När vi frågade varför fick vi svaret: ”ni har inte frågat oss om det här tidigare”.