"Jag gnäller på media och stereotyper"

Liza Andersson skriver om popkultur och media men är också personlig på sin blogg Like a bad girl should. Tillsammans med Immanuel Brändemo och Amanda Svalin diskuterar hon bloggen som normkritiskt vapen.
– Min blogg är mitt politiska projekt, säger hon.

Alla tre är överens om att bloggen är ett bra medel för att utmana invanda föreställningar och ge sig in i debatter om HBT, feminism och rättvisefrågor. Inte sällan vill folk kommentera det de skriver och ibland kan åsikterna närmast liknas vid kränkningar.

– De värsta kommentarerna kan man ju dock ta bort när man har sin egen blogg, säger Amanda Svalin som driver bloggen Intersektionell solidaritet, frihetlig socialism och feminism. Annars ser Amanda sin blogg som ett forum för diskussion och välkomnar läsare att delta aktivt.

Det gör även Immanuel Brändemo som gillar att hans bloggande vänner kommenterar det han skriver på sin egna bloggar. På så sätt leder skrivandet hela tiden framåt och det går att komma fram till nya intressanta slutsatser tillsammans. På hans blogg Trollhare skriver han bland mycket annat om Aspergers syndrom och queerfrågor.

Moderatorn Hanna Hård ställer frågan om normkritiska bloggar inte kan bli interna och bara intressant för en redan initierad publik. Liza Andersson håller till viss del med om att en del ämnen hon skriver om lockar en mindre publik men det gör och andra sidan många bloggar oavsett tema.
– Jag skriver ju ibland om en del obskyra kulturyttringar som kanske inte får plats på de stora tidnignarna kultursidor men det är ju också en av poängerna med att ha en blogg.