HBT och hedersvåld

Hur ser situationen ut för HBT-personer som kommer från samhällen där det är olagligt att ens drömma om en pridefestival? Hur ska deras specifika problematik bemötas? Hans Knutagård, socionom kopplad till Lunds Universitet och Sara Mohammad, grundare av riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime möts i ett panelsamtal arrangerat av HBT-liberalerna. 

Tungt ämne

Det är ett tungt ämne som avhandlas, och frågan om HBT-personers speciella situation delar panelen. Hans Knutagård menar på att det som händer i en hederskultur egentligen är ett uttryck för samma värderingar som finns i det svenska samhället, om än på en annan skala.
- I grunden är det ett demokratiskt problem. Så länge vi lever i ett samhälle där en man tjänar mer pengar än en kvinna så lever vi i en hederskultur.

 Sara Mohammad höll inte med.
- Även om man kan se likheter är det en emorm skillnad i konsekvenser för en svensk tjej eller kille som kommer ut som homo-, eller bisexuell mot en person från en hederskultur. Hur många kvinnor och män är inblandade i en våldtäkt mot sin son eller dotter? Skillnaden mellan ett mord och ett hedersmord är att hedersmord är ren avrättning där domen kommer innan handlingen. Det planeras innan vem, hur och var det ska göras, den som utför avrättningen blir en hjälte och hela omgivningen runt omkring har ansvar för att upprätthålla hedern.

Hur kan man arbeta konstruktivt för förändring då?

Även om ämnet är svårt har panelen konkreta förslag och tankar kring hur man kan arbeta för förändring. Dels en tydligare inriktning på båda könen, dels genom att byta ut begreppet heder mot skam. Ta personer på allvar som säger att de behöver hjälp och hjälp dem. Ungdomar som sätter ned foten blir själva förebilder. Skolorna bör ta ett krafttag och standarden måste höjas på alla nivåer inom socialtjänst och myndigheter. Det ska inte vara okej att lärare i skolan eller andra myndigeter ger uttryck för homofoba åsikter.

- Vi behöver fler kvinnor och män med kuk och fitta i sig, som Hans uttrycker sig och river ner applåder från publiken.

Två av åhörarna var Rasha Ishaq och Karin Treviranius.

Vad tyckte ni om seminariet?

-Det går aldrig att föreställa sig någonting så verkligt och så riktigt som när någon berättar som har varit utsatt för det själv, säger Rasha Ishaq.
- Hans slag för utbildning och demokratin: Det borde vara lektion ett överallt. Sen tyckte jag att det var bra av Hans att han försökte placera fenomenet hedersmord i ett större system. Det gjorde Sara också, men hon har lite andra perspektiv och motiv till det hon arbetar med. Jag identifierar mig mycket med Sara eftersom jag själv har en invandrarbakgrund. Hennes inlevelse och erfarenhet gör henne väldigt trovärdig. Jätteintressant, sammanfattar Rasha.