Intresset för seminariet är så stort att det tvingas flytta från Bryggan till Stora Scen. När alla slagit sig ned börjar talare Eddie Summanen att presentera panelen:
Med finns Reb Kerstinsdotter, juridikstudent och aktiv transperson, Linus Hedlund, ordförande för RFSL Ungdom som precis genomgått ett könsbyte och därmed passar in bland kriterierna för Lagen om könstillhörighet. I panelen sitter också Kai Bergendal, transaktivist, bredvid Cecilia Dhejne, överlärare och specialist i psykriatrin.
Linus tar till orda och berättar att han precis genomgått ett könsbyte, och därmed passar in bland de kriterier som ställs vid Lagen om könstillhörighet. Trots att han inte alltid känner att han passar in så uppfyller han de kriterier som krävs.
- Det är vansinne att en vuxen människa inte får bestämma över sin egen kropp, säger han.
Diskussionen fortsätter kring mastektomi (att genom operation avlägsna bröstvävnad, som ett steg vid ett könskorrigerande som erbjuds transexuella, red. amn.)
Reb berättar att hon nyligen gjort ett sådant ingrepp vilket kostade den ringa summan av 45 000 kr. Detta betalades privat vilket kan vara svårt att få kirurger att utföra, fortsätter Cecilia:
- Det handlar inte bara om pengar, utan även om att en kirurg måste utföra en operation många gånger för att bli bra på den, vilket gör att det inte är säkert att resultatet blir lyckat trots att man lagt ned så mycket pengar. Det kostar nog ungefär lika mycket att göra bröst som att ta bort ett par.
Reb förklarar angående steriliseringskravet då man genomgår ett könsbyte innebär att man inte kan frysa ner ägg eller spermier för framtida bruk, utan när du en gång bytt kön, inte ska ha någon möjliget att skaffa barn.
- Tänk på de barn som växer upp i en transexuell familj, har dem det sämre? Nej! Jag kan förstå om det skulle utgöra en hälsorisk, men eftersom det inte gör det så undrar jag varför, säger Linus.
- Lagen speglar den tidsanda som den skapades i (år 1972, red. anm.), då var det fullkomligt omöjligt med samkönade äktenskap, säger Cecilia.
Kai menar på att det inte är rimligt att säga att folk inte kan bli föräldrar som transpersoner med den politik vi har idag.
Så vad händer med de människor som kommer i kläm mellan denna lag? De transexuella som inte är beredda att genomgå de operationer för att göra ett könsbyte.
Eddie Summanen sammanfattar att praxis är att man ska ha en funktionell vagina för att genomgå ett könsbyte där livmodern tas bort.
Cecilia fyller i:
- Så står det inte uttryckligen i lagen, men vad vi strävar efter är att om man genomgår ett könsbyte ska ha de organ som man och kvinna har i den utsträckning det går.
Linus säger att det verkar vara viktigare hur en transexuell ser ut för allmänheten, och Reb fortsätter genom att säga att det inte finns plats för transexuella om man inte vill vara en riktig man med de normer och värderingar som läggs i den beskrivningen.
Cecilia förklarar att det handlar mycket om anpassningen, där storstäder kommit en bra bit längre än mindre städer ute på landsorten kring den här frågan. Kläder och smink blir ett uttryck för könsidentitet säger hon.
- Men, vet inte den som söker för att genomgå ett könsbyte bäst? Vad som är rätt för den själv? Det är samhället som säger att en man inte kan ha bröst och nagellack, inte de enskilda individerna, säger Reb.
Både Linus och Kai fyller i att det viktigaste för dem var inte hur deras kroppar såg ut, utan hur de själva kände sig och mådde.
- Vad är könsidentitet? Lägg fokus på att ta reda på hur patienten mår och vad denne behöver i stället, säger Linus, då Cecilia berättat att man ofta för ett samtal med patienten som genomgår ett könsbyte, kring om man lekte med dockor eller bilar som liten.
Varje år beviljas 45-55 personer i Sverige att genomgå ett könsbyte. Tidigare år har siffran varit lägre, mellan 10-20 personen blev då beviljade. Flest är det kvinnor som vill genomgå könsbyte för att bli män, avslutar Cecilia.