Håkan Lidbo snurrar digitala grunkor av hög klass på lilla scenen.
2009-08-01 | Pride Park
Håkan Lidbo avslutade fredags-kvällen
Text Håkan O, foto Lars B och Mattias O
Den gigantiska discobollen roterar gnistrande över utomhus-dansgolvet. Men det är inte precis discobollsinspirerad 70-talsdisco som hörs. Nu är det 2009 och Håkan Lidbo spelar.
Lidbo har legat bakom ett stort antal pop/house-vrålhits men när han spelar själv brukar det vara lite hårdare electromusik. Fast nu kör han ett slags intro genom att mixa en sekvens lättare låtar som är klart välkända. Han tufsar till dem lite, skruvar på diverse bra knappar för att ändra här och där. Vi noterar låtkällor som Britney, Pay TV, Röyksopp, Robyn och Kylie.
Det är stor blandning av folk på dansgolvet. Många har hittat hit efter att det blev tyst på 90-talsscenen, andra visste precis vad de skulle leta efter när de kom. Där borta dansar en elegant kille i skär kostym med grönt krås, där dansar några vältränade bögar med naken överkropp, där dansar ett flatgäng. Ett par lyckas bugga ute i gruset bredvid dansgolvet. Fast rytmen förskjuts förstås ibland och då kanske inte bugg är det allra lättaste. 90-talsfenomemenet handbag är också närvarande via ett dansande gäng, bråte på golvet att snubbla över.
Sen ramlar Mac:en ner från scenbordet. Tyst. Sen svag reservmusik. Några på dangolvet vägrar acceptera, blir någon slags spontanvokala beats och handklapp från dem. Två omstarter av dator senare så hoppar ljudet igång igen. Nu är det successivt färre och färre hits och mer electro och en lite hårdare stil. Många återvänder till dansgolvet och för oss som gillar just den här varianten bäst så blir det riktigt, riktigt kul.
Efter en massa bra musik ser vi en vakt prata med Lidbo, klockan närmar sig ett och vi inser att det tyvärr är stängningsdags i parken. Synd!
Vi pratar lite med Håkan Lidbo efter spelningen. Eftersom temat för Pride i år är [Hetero] frågar vi hur han som straight uppfattar spelningen. Han brukar mest spela utomlands (och han är också mer känd utomlands än i Sverige). Där dansar oftast inte homos, eller heteros heller för den delen, till schlager utan gillar just hårdare dansmusik. Han har ju skapat både lätt och hårdare musik så i Sverige på homospelning har han anpassat materialet lite, därav den lite lättare första delen av spelningen. Den sortens spelning gör han kanske bara en gång per år. Men strategin verkar ha funkat här, det var en stor publik som dansade intensivt hela spelningen, även under den sista delen!
Homosar borde kunna ha mer tid över än heteros eftersom vi oftast inte har barn, så egentligen har vi en väldigt bra potential att hinna utforska lite mer smal musik, menar Lidbo! Det kan man till exempel göra i höst, programmet Ström som Håkan Lidbo med flera skapar i Sveriges Radio fortsätter sändas då.
När vi ska avsluta intervjun säger han: Äsch, jag glömde ju lägga in en tryckare sist…